Så här stod det i veckans mail om bebbens utveckling. Det märks att tiden går snabbt!
"Från och med vecka 22 kallas det lilla livet barn istället för foster, även om den medicinska termen fortfarande är foster. Runt denna tidpunkt börjar barnet ha en regelbunden rytm med sömn och vaket tillstånd, men kan väckas av moderns rörelser."
Har en hel del växtvärk som ibland gör mig på dåligt humör. Får mig att undra hur jag ska klara av en förlossning då den här lilla smärtan gör mig både sur och grinig...
Håller som bäst på med avgiftning, då de sa på Apoteket att jag måste "detoxa" mig från nässprayet jag under en tid tagit innan jag gått och lagt mig.
Attans så jobbig första natt med snustorr mun och en supertäppt näsa, men efter det har det blivit betydligt bättre med nästäppan både på dagar och nätter. Hmm, de hade nog rätt på Apoteket ändå när de sa att nässprayet fick näsan att täppa igen av sig själv...
Så har vi varit på besök hos barnmorskan. Hon var nog trött för hon kallade Jörgen för Mattias och verkade allmänt rörig, så sådär jättemycket fick vi inte ut av besöket. Blodtrycket och blodvärde togs och järnet hade sjunkit 4 blodkroppar till 114, trots mina idoga försök att hålla det uppe. Barnmorskan tyckte att jag skulle vara nöjd att det inte sjunkit mer, men jag har ökat dosen järn till 20 dagsdoser/dag för att hålla det i schack. Det ställer såklart lite högre krav på att jag måste dricka mycket vatten och röra mig varje dag, för att inte magen ska bli knasig, men det känns helt ok.
Beklagade mig även till barnmorskan hur jobbigt det var att vara så labil i tårkanalerna :))
Hon sa att hon inte ens skrev in det i journalen, så vanligt var det för gravida. Bara att hänga med i svängarna och ha en näsduk till hands alltså...
Bebbe är superpigg på dagarna. Börjar sparka redan i bilen på väg till jobbet och fortsätter efter kaffet. Sedan i princip varje timme fram tills jag går och lägger mig. Känner dock aldrig någonting när jag går eller tränar, då vaggas den nog till sömns. Igår kände jag för första gången hur den boxade mig i revbenen och visst, den är ju faktiskt ca 27cm i fullängd så den når nog upp till revbenen nu, hehe.
Har i alla fall bokat tid till nästa besök hos barnmorskan som blir om en månad och även till sockerbelastningstestet sent i december.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Hello där, verkar som att du har en normal gravidiet men det kan vara jobbigt ibland så klart. Jag tycker att du är jätte duktig på att ta hand om våran blivande familjemedlem :) och gubben blev verkligen riktigt glad åt telefonsamtalet i söndags. Han hade inte det lätt många som ringde och han som inte är nån telefonpratare. Ses snart ska bli trevligt. Kram till er alla/Lillemor o Rolf
SvaraRadera