Trots min lilla mage så visade sig bebisen vara precis så stor som h*n ska vid ultraljudet. Den följer ALLA kurvor & mått de har att mäta mot. H*n var t o m 1% större än väntat för den här tiden, så det ska jag ha att slänga i ansiktet på barnmorskan nästa gång vi ses. Inte ok att komma här och klaga på min mage (och jaga upp oss att något kanske är fel) när det sedan visar sig att allt är superbra...
Tyvärr var mitt blodtryck uppe på 140/90 (en magisk gräns som innebär att de ska ha ännu mer koll på mig) och jag är ordinerad vila både på förmiddagen och eftermiddagen för att hålla trycket nere. Inga problem med äggviteämnen i alla fall, så risk för havandeskapsförgiftning finns inte just nu.
Läkaren visade hur bebis låg i magen (verklighetsfrånvarande jag har ju lite svårt ibland att förstå både att det finns en levande varelse i min mage samt hur stor den faktiskt är) och det var en riktig AHA-upplevelse för mig. H*n väger 1040g och ligger som en kringa som täcker upp HELA magen.
Jag hade bokat en akuttid hos min massör igår eftersom jag fått en riktigt stor låsning i bröstryggen. Massören fick jobba en hel timme för att få loss den eftersom han inte bara kunde "knäcka rätt" den pga inneboende alien. Dessutom sker all massage liggandes på sidan numera, så massörstackaren var säkert ganska ledbruten han också efter den timmen :)
Skitont gjorde det i alla fall och även idag så är ryggen som ett blåmärke -aj, aj, aj
Fast sambon har det värre - han slog sin storstå väldigt illa igår kväll och nageln är lös. Han har också skitont och vi får vara krymplingar tillsammans idag.
Synd om honom när det är snö och fint och han är ledig (men aldrig i livet att han får på sig några kängor!)
90 dagar till förlossning och inne i tredje & sista trimestern - visst går tiden fort!
fredag 18 december 2009
måndag 14 december 2009
V27-28
V27 eller v28 - det varierar beroende på vem som räknar. Jag räknar från ursprungsdatumet, medan barnmorskan räknar från det uppdaterade datumet från ultraljudet. Envis som jag är tror jag ändå mer på originaldatumet, så det så!
Ja, att min inre termostat är kaputt står ju fullständigt klart nu när jag just blivit sjukskriven en månad. Jag har ytterligare lite högre blodtryck, vätska i kroppen, för lite tillväxt på bebbe, sammandragningar och ont av foglossning.
Min termostat får mig att vara påbyltad som en Michelin-gubbe när jag är utomhus, medan jag fullständigt kokar och kinderna och halsen blossar när jag är inomhus eller det minsta uppjagad.
Barnmorskan tycker att magen är för liten. Hon mäter hur lång livmodern är med ett måttband på magen och jämför med en kurva & det känns ju rätt diffust och svårt att få exakt.
Vi fick en tid till tillväxtultraljud på torsdag och då ska även kontroll göras av äggviteämne i urinen (kan innebära början till havandeskapsförgiftning) samt nytt blodtryck tas.
Vid ultraljudet kan de mäta mycket noggrannare hur stor bebis är och då vet man ju mycket bättre.
Jag vägrar oroa mig för att den är för liten förrän vi fått klart besked. Dessutom har jag ju många veckor på mig att äta upp mig på och få STOR mage, hehe.
Lite chockad är jag förstås över att bli sjukskriven, men det visar ju bara hur noga de är med kontrollerna. Känns tryggt samtidigt att allt tas på allvar!
Ett dåligt samvete lär jag ju få dras med nu ett tag för att jag lämnar min kollegor "i sticket", för som vanligt är det sämsta tänkbara timing...
Som tröst idag har jag köpt mig ett paket glassbåtar (vilka ter sig enormt goda just nu!) och har redan lyckats klämma i mig 3 stycken. Jag är övertygad om att de har en mycket bra chockhävande effekt :)
Ja, att min inre termostat är kaputt står ju fullständigt klart nu när jag just blivit sjukskriven en månad. Jag har ytterligare lite högre blodtryck, vätska i kroppen, för lite tillväxt på bebbe, sammandragningar och ont av foglossning.
Min termostat får mig att vara påbyltad som en Michelin-gubbe när jag är utomhus, medan jag fullständigt kokar och kinderna och halsen blossar när jag är inomhus eller det minsta uppjagad.
Barnmorskan tycker att magen är för liten. Hon mäter hur lång livmodern är med ett måttband på magen och jämför med en kurva & det känns ju rätt diffust och svårt att få exakt.
Vi fick en tid till tillväxtultraljud på torsdag och då ska även kontroll göras av äggviteämne i urinen (kan innebära början till havandeskapsförgiftning) samt nytt blodtryck tas.
Vid ultraljudet kan de mäta mycket noggrannare hur stor bebis är och då vet man ju mycket bättre.
Jag vägrar oroa mig för att den är för liten förrän vi fått klart besked. Dessutom har jag ju många veckor på mig att äta upp mig på och få STOR mage, hehe.
Lite chockad är jag förstås över att bli sjukskriven, men det visar ju bara hur noga de är med kontrollerna. Känns tryggt samtidigt att allt tas på allvar!
Ett dåligt samvete lär jag ju få dras med nu ett tag för att jag lämnar min kollegor "i sticket", för som vanligt är det sämsta tänkbara timing...
Som tröst idag har jag köpt mig ett paket glassbåtar (vilka ter sig enormt goda just nu!) och har redan lyckats klämma i mig 3 stycken. Jag är övertygad om att de har en mycket bra chockhävande effekt :)
lördag 5 december 2009
Ben som stolpar...
Nu i vecka 26 har det börjar hända saker.
Min kropp har plötsligt börjat samla på sig vatten och det visar sig i stolpben, korvfingrar och plufsigt ansikte. Det gör ju inte ont, men det är inte så kul att knappt kunna urskilja sina vrister längre (liten överdrift...).
Vi var på besök hos barnmorskan igår och där blev det mixade besked. Blodtrycket hade gått upp lite till :(. Blodvärdet hade också stigit - järnet gör äntligen lite verkan, vilket är positivt!
För första gången mätte hon magens storlek och då låg den i underkant av kurvan de vill att man ska följa. Det är ok att ha sin "egen" kurva, men jag ska ändå tillbaka om 14 dagar för att hon ska se att magen växt till sig ordentligt.
Annars verkar bebis må förträffligt och försökte träffa mikrofonen som barnmorskan höll mot magen för att kolla hjärtljuden genom att kicka vilt. Så vilt kickande så att Jörgen såg en spark på flera meters håll!
Jag fick bekräftat att de onda känningar jag haft de senaste 14 dagarna när jag spinnat eller promenerat nog varit sammandragningar. Jag ska även till läkare för koll av foglossning, då det finns risk att jag börjat få det också.
Så lite upp & ner har det varit den senaste tiden. Jag har också varit på kurs i några dagar och fått sitta still i skolbänken hela dagarna, vilket jag innerligt hoppas att jag inte behöver mer. Fasen vad kämpigt att inte kunna röra sig mer, man blir ju helt försoffad!
Min kropp har plötsligt börjat samla på sig vatten och det visar sig i stolpben, korvfingrar och plufsigt ansikte. Det gör ju inte ont, men det är inte så kul att knappt kunna urskilja sina vrister längre (liten överdrift...).
Vi var på besök hos barnmorskan igår och där blev det mixade besked. Blodtrycket hade gått upp lite till :(. Blodvärdet hade också stigit - järnet gör äntligen lite verkan, vilket är positivt!
För första gången mätte hon magens storlek och då låg den i underkant av kurvan de vill att man ska följa. Det är ok att ha sin "egen" kurva, men jag ska ändå tillbaka om 14 dagar för att hon ska se att magen växt till sig ordentligt.
Annars verkar bebis må förträffligt och försökte träffa mikrofonen som barnmorskan höll mot magen för att kolla hjärtljuden genom att kicka vilt. Så vilt kickande så att Jörgen såg en spark på flera meters håll!
Jag fick bekräftat att de onda känningar jag haft de senaste 14 dagarna när jag spinnat eller promenerat nog varit sammandragningar. Jag ska även till läkare för koll av foglossning, då det finns risk att jag börjat få det också.
Så lite upp & ner har det varit den senaste tiden. Jag har också varit på kurs i några dagar och fått sitta still i skolbänken hela dagarna, vilket jag innerligt hoppas att jag inte behöver mer. Fasen vad kämpigt att inte kunna röra sig mer, man blir ju helt försoffad!
måndag 23 november 2009
V25
Så har v25 inletts med massage. Framstupa sidoläge är det som gäller vid massage numera, men det var ok (axlarna får ju lite stryk förstås). Blev rätt trött efteråt, så det blir tidig kväll ikväll.
Har varit med Sofie & Simon på babysim i morse och det är definitivt som något jag vill göra med vår bebbe när den behagat komma ut :)
Har ju tack vare svärmors eminenta hjälp bland annat fått ett par "nya" jeans att använda under hela graviditeten, oavsett hur stor jag blir om magen. Jätteskönt att bara kunna knäppa ut en knapp om/när det behövs. Än så länge har jag gått upp 5-6kg och dessa ligger kring magen, så ett visst midjemått börjar det ju bli.
Det här klippte jag ut ur veckans text om bebbens utveckling som kom igår:
"Din bebis smaklökar håller på att bildas och med dem t o m smaken för sött. Det kanske är orsaken bakom ditt eget sötsug..? Ingen vet helt säkert, men det är ju en bra ursäkt nästa gång du drabbas av godissug!"
Snacka om sant att man har sötsug - det kunde ju hela släkten se igår eftermiddag om inte annat... :)
Har varit med Sofie & Simon på babysim i morse och det är definitivt som något jag vill göra med vår bebbe när den behagat komma ut :)
Har ju tack vare svärmors eminenta hjälp bland annat fått ett par "nya" jeans att använda under hela graviditeten, oavsett hur stor jag blir om magen. Jätteskönt att bara kunna knäppa ut en knapp om/när det behövs. Än så länge har jag gått upp 5-6kg och dessa ligger kring magen, så ett visst midjemått börjar det ju bli.
Det här klippte jag ut ur veckans text om bebbens utveckling som kom igår:
"Din bebis smaklökar håller på att bildas och med dem t o m smaken för sött. Det kanske är orsaken bakom ditt eget sötsug..? Ingen vet helt säkert, men det är ju en bra ursäkt nästa gång du drabbas av godissug!"
Snacka om sant att man har sötsug - det kunde ju hela släkten se igår eftermiddag om inte annat... :)
torsdag 19 november 2009
Magbild...
Efter önskemål om magbild kommer här en amatörmässigt tagen bild på magen i v24. Håll till godo med mobilkameran som är sådär i skärpa...
Jag har nyligen röjt rejält i garderoben och sorterat bort de kläder som inte längre passar. Där kom även fram en hel del plagg som är på gränsen till att vara för små och dessa används nu flitigt in i det sista :)
måndag 16 november 2009
V24
Inget nytt under solen direkt den senaste tiden. Jag har ju semester, så jag pysslar med än det ena och än det andra och får en hel del gjort faktiskt om man slår ihop alla småsaker. Men visst håller man ett annat tempo när det är semester :)
Bebbe har börjat kicka så det känns på alla håll & kanter nu, inte bara mot framsidan av magen. Sådär lagom skönt när det kommer kickar neråt bara, hehe.
Vi har (nog) haft närkontakt med svininfluensan! Gubben blev dålig för 4 dagar sedan och har legat pall i soffan hela helgen. Ganska hög feber, frossa och jätteont i kropp & huvud. Som den snälla sambo jag är har jag försett honom med huvudvärkstabletter, mat, vatten, te och filmer så han har inte kunnat klaga på servicen i alla fall. Idag har han varit feberfri ett dygn och verkar ha rett ut influensan bra på egen hand. Om det var svininfluensa är det ju ingen som vet, men vi har hört från flera håll att det är den enda som existerar i höst..?
Oavsett vilket är jag mycket tacksam för att JAG klarat mig undan helskinnad. Vi har varit noga med hygienen så fort det stod klart att han var smittad av något annat än en vanlig förkylning, men jag tror ändå att han hann sprida lite virus till mig innan dess. Bådar ju gott om man inte är mottaglig, eftersom jag ändå inte tänkt vaccinera mig.
Hej svejs!
Bebbe har börjat kicka så det känns på alla håll & kanter nu, inte bara mot framsidan av magen. Sådär lagom skönt när det kommer kickar neråt bara, hehe.
Vi har (nog) haft närkontakt med svininfluensan! Gubben blev dålig för 4 dagar sedan och har legat pall i soffan hela helgen. Ganska hög feber, frossa och jätteont i kropp & huvud. Som den snälla sambo jag är har jag försett honom med huvudvärkstabletter, mat, vatten, te och filmer så han har inte kunnat klaga på servicen i alla fall. Idag har han varit feberfri ett dygn och verkar ha rett ut influensan bra på egen hand. Om det var svininfluensa är det ju ingen som vet, men vi har hört från flera håll att det är den enda som existerar i höst..?
Oavsett vilket är jag mycket tacksam för att JAG klarat mig undan helskinnad. Vi har varit noga med hygienen så fort det stod klart att han var smittad av något annat än en vanlig förkylning, men jag tror ändå att han hann sprida lite virus till mig innan dess. Bådar ju gott om man inte är mottaglig, eftersom jag ändå inte tänkt vaccinera mig.
Hej svejs!
lördag 7 november 2009
Lång bebbe som boxar på revbenen...
Så här stod det i veckans mail om bebbens utveckling. Det märks att tiden går snabbt!
"Från och med vecka 22 kallas det lilla livet barn istället för foster, även om den medicinska termen fortfarande är foster. Runt denna tidpunkt börjar barnet ha en regelbunden rytm med sömn och vaket tillstånd, men kan väckas av moderns rörelser."
Har en hel del växtvärk som ibland gör mig på dåligt humör. Får mig att undra hur jag ska klara av en förlossning då den här lilla smärtan gör mig både sur och grinig...
Håller som bäst på med avgiftning, då de sa på Apoteket att jag måste "detoxa" mig från nässprayet jag under en tid tagit innan jag gått och lagt mig.
Attans så jobbig första natt med snustorr mun och en supertäppt näsa, men efter det har det blivit betydligt bättre med nästäppan både på dagar och nätter. Hmm, de hade nog rätt på Apoteket ändå när de sa att nässprayet fick näsan att täppa igen av sig själv...
Så har vi varit på besök hos barnmorskan. Hon var nog trött för hon kallade Jörgen för Mattias och verkade allmänt rörig, så sådär jättemycket fick vi inte ut av besöket. Blodtrycket och blodvärde togs och järnet hade sjunkit 4 blodkroppar till 114, trots mina idoga försök att hålla det uppe. Barnmorskan tyckte att jag skulle vara nöjd att det inte sjunkit mer, men jag har ökat dosen järn till 20 dagsdoser/dag för att hålla det i schack. Det ställer såklart lite högre krav på att jag måste dricka mycket vatten och röra mig varje dag, för att inte magen ska bli knasig, men det känns helt ok.
Beklagade mig även till barnmorskan hur jobbigt det var att vara så labil i tårkanalerna :))
Hon sa att hon inte ens skrev in det i journalen, så vanligt var det för gravida. Bara att hänga med i svängarna och ha en näsduk till hands alltså...
Bebbe är superpigg på dagarna. Börjar sparka redan i bilen på väg till jobbet och fortsätter efter kaffet. Sedan i princip varje timme fram tills jag går och lägger mig. Känner dock aldrig någonting när jag går eller tränar, då vaggas den nog till sömns. Igår kände jag för första gången hur den boxade mig i revbenen och visst, den är ju faktiskt ca 27cm i fullängd så den når nog upp till revbenen nu, hehe.
Har i alla fall bokat tid till nästa besök hos barnmorskan som blir om en månad och även till sockerbelastningstestet sent i december.
"Från och med vecka 22 kallas det lilla livet barn istället för foster, även om den medicinska termen fortfarande är foster. Runt denna tidpunkt börjar barnet ha en regelbunden rytm med sömn och vaket tillstånd, men kan väckas av moderns rörelser."
Har en hel del växtvärk som ibland gör mig på dåligt humör. Får mig att undra hur jag ska klara av en förlossning då den här lilla smärtan gör mig både sur och grinig...
Håller som bäst på med avgiftning, då de sa på Apoteket att jag måste "detoxa" mig från nässprayet jag under en tid tagit innan jag gått och lagt mig.
Attans så jobbig första natt med snustorr mun och en supertäppt näsa, men efter det har det blivit betydligt bättre med nästäppan både på dagar och nätter. Hmm, de hade nog rätt på Apoteket ändå när de sa att nässprayet fick näsan att täppa igen av sig själv...
Så har vi varit på besök hos barnmorskan. Hon var nog trött för hon kallade Jörgen för Mattias och verkade allmänt rörig, så sådär jättemycket fick vi inte ut av besöket. Blodtrycket och blodvärde togs och järnet hade sjunkit 4 blodkroppar till 114, trots mina idoga försök att hålla det uppe. Barnmorskan tyckte att jag skulle vara nöjd att det inte sjunkit mer, men jag har ökat dosen järn till 20 dagsdoser/dag för att hålla det i schack. Det ställer såklart lite högre krav på att jag måste dricka mycket vatten och röra mig varje dag, för att inte magen ska bli knasig, men det känns helt ok.
Beklagade mig även till barnmorskan hur jobbigt det var att vara så labil i tårkanalerna :))
Hon sa att hon inte ens skrev in det i journalen, så vanligt var det för gravida. Bara att hänga med i svängarna och ha en näsduk till hands alltså...
Bebbe är superpigg på dagarna. Börjar sparka redan i bilen på väg till jobbet och fortsätter efter kaffet. Sedan i princip varje timme fram tills jag går och lägger mig. Känner dock aldrig någonting när jag går eller tränar, då vaggas den nog till sömns. Igår kände jag för första gången hur den boxade mig i revbenen och visst, den är ju faktiskt ca 27cm i fullängd så den når nog upp till revbenen nu, hehe.
Har i alla fall bokat tid till nästa besök hos barnmorskan som blir om en månad och även till sockerbelastningstestet sent i december.
måndag 26 oktober 2009
V21 - Bullen är halvjäst :)
Så var det halvtid i bullbaket :)
Den första jäsningen är klar, bullen är "knådad" till färdigt format och ligger nu på sista jäsning för att bara bli STÖRRE!
Och större blir den nog allt, så som det kör i magen ibland. Jag har faktiskt mått lite kymigt till och från hela förra veckan och på fredagen mätte vi magen och upptäckte att magen växt över 1 cm på bara fyra dagar! Inte konstigt att det känns lite, då...
Veckan som kommer nu innehåller ett besök hos barnmorskan (måtte järnvärdet ha gått upp, annars...GRR!)
Vi får säkert lyssna på hjärtljuden igen, vilket så klart är trevligt. Dock är bebbe så in i bomben aktiv och har värsta diskot i magen mest hela tiden, så jag är inte orolig att något är galet. Den kickar så hårt att jag redan kan känna vissa av rörelserna utanpå magen.
Om jag vill få igång bebben kan jag:
*spela hög musik i bilen - garanterar dans i magen
*dricka en kopp kaffe - speedad bebis inom 15 min
*äta något sött
Det som annars irriterar mest i mitt (egoistiska & inåtvända) liv just nu är den förbenade nästäppan. Jag tycker att det är hysteriskt jobbigt att inte kunna andas genom näsan. Det är värst från kl 15 och framåt kvällen och när jag äntligen tillåter mig att ta nässpray (innan sängdags) är det en enda stor befrielse. Tyvärr räcker sprayen inte riktigt till hela natten utan slutar verka vid 04-tiden på morgonen. Gör inte så mycket om jag ska jobba för då är det ju ändå nästan dags att gå upp, men annars kan jag bara glömma att ha en skön sovmorgon. Om jag överhuvudtaget kan sova så drömmer jag bara kvävnings- eller drunkningsdrömmar där hela drömmen går ut på att jag inte får luft.
Har haft det så några veckor nu och börjar bli rejält trött på det!
Stackars, stackars mig som har så mycket blod i kroppen :)
Den första jäsningen är klar, bullen är "knådad" till färdigt format och ligger nu på sista jäsning för att bara bli STÖRRE!
Och större blir den nog allt, så som det kör i magen ibland. Jag har faktiskt mått lite kymigt till och från hela förra veckan och på fredagen mätte vi magen och upptäckte att magen växt över 1 cm på bara fyra dagar! Inte konstigt att det känns lite, då...
Veckan som kommer nu innehåller ett besök hos barnmorskan (måtte järnvärdet ha gått upp, annars...GRR!)
Vi får säkert lyssna på hjärtljuden igen, vilket så klart är trevligt. Dock är bebbe så in i bomben aktiv och har värsta diskot i magen mest hela tiden, så jag är inte orolig att något är galet. Den kickar så hårt att jag redan kan känna vissa av rörelserna utanpå magen.
Om jag vill få igång bebben kan jag:
*spela hög musik i bilen - garanterar dans i magen
*dricka en kopp kaffe - speedad bebis inom 15 min
*äta något sött
Det som annars irriterar mest i mitt (egoistiska & inåtvända) liv just nu är den förbenade nästäppan. Jag tycker att det är hysteriskt jobbigt att inte kunna andas genom näsan. Det är värst från kl 15 och framåt kvällen och när jag äntligen tillåter mig att ta nässpray (innan sängdags) är det en enda stor befrielse. Tyvärr räcker sprayen inte riktigt till hela natten utan slutar verka vid 04-tiden på morgonen. Gör inte så mycket om jag ska jobba för då är det ju ändå nästan dags att gå upp, men annars kan jag bara glömma att ha en skön sovmorgon. Om jag överhuvudtaget kan sova så drömmer jag bara kvävnings- eller drunkningsdrömmar där hela drömmen går ut på att jag inte får luft.
Har haft det så några veckor nu och börjar bli rejält trött på det!
Stackars, stackars mig som har så mycket blod i kroppen :)
torsdag 15 oktober 2009
Skrattande bebben...
Igår var vi på rutinultraljud i Hbg. Spännande att se plutten igen! Tyvärr var h*n väldigt blyg och låg med ryggen mot oss hela tiden. Men visst kunde man se rätt mycket ändå, läkaren var väldigt duktig på att urskilja både det ena och det andra! Här syns profilen på ansiktet i 3D och kolla in som den skrattar!!
Kul att ha en bebbe som är nöjd med livet redan i magen :). Det KAN ju ha spelat en viss roll att vi precis fikat och jag hade ätit en chokladboll - h*n är nog en riktig gottegris...
På månladskapen nedan är huvudet högst upp och ansiktet i profil till vänster.
Närbild på ansiktet...
Annars såg vi alla fingrar och tår och t o m hela den bågformade vadmuskeln! Vi fick även se båda hjärnhalvorna, lillhjärnan & magsäcken. Hjärtats fyra kammare syntes tydligt också. Otroligt så mycket detaljer hon fick fram!
Läkaren frågade om jag sprang ofta på toaletten och när jag nickade bekräftande visade hon hur nära urinblåsan h*n låg och att det bara behövdes en kick i rätt (fel) riktning för att jag var tvungen att gå på toaletten ännu en gång.
Efter att läkaren mätt huvud- och lårbensmått flyttades jag några dagar i graviditeten och nytt beräknat födelsedatum är den 19 mars, alltså 5 dagar framåt. Spelar ingen roll för mig, jag är nöjd om vi får barn innan 1 april...
Så allt är toppen här i Paradiset! Hormonerna är speedade igen och idag blev jag så upprörd över nyheterna (där de berättade om byggjobbare som negligerade skyddsbestämmelserna att använda hjälm & skyddslina när de jobbade på tak 10m över marken) att tårarna sprutade i ren ilska över deras dumhet. Samtidigt skrattade jag, så resten av familjen behövde inte ta det så allvarligt... Men visst tittar de konstigt på mig ibland :)
Kul att ha en bebbe som är nöjd med livet redan i magen :). Det KAN ju ha spelat en viss roll att vi precis fikat och jag hade ätit en chokladboll - h*n är nog en riktig gottegris...
På månladskapen nedan är huvudet högst upp och ansiktet i profil till vänster.
Närbild på ansiktet...
Annars såg vi alla fingrar och tår och t o m hela den bågformade vadmuskeln! Vi fick även se båda hjärnhalvorna, lillhjärnan & magsäcken. Hjärtats fyra kammare syntes tydligt också. Otroligt så mycket detaljer hon fick fram!Läkaren frågade om jag sprang ofta på toaletten och när jag nickade bekräftande visade hon hur nära urinblåsan h*n låg och att det bara behövdes en kick i rätt (fel) riktning för att jag var tvungen att gå på toaletten ännu en gång.
Efter att läkaren mätt huvud- och lårbensmått flyttades jag några dagar i graviditeten och nytt beräknat födelsedatum är den 19 mars, alltså 5 dagar framåt. Spelar ingen roll för mig, jag är nöjd om vi får barn innan 1 april...
Så allt är toppen här i Paradiset! Hormonerna är speedade igen och idag blev jag så upprörd över nyheterna (där de berättade om byggjobbare som negligerade skyddsbestämmelserna att använda hjälm & skyddslina när de jobbade på tak 10m över marken) att tårarna sprutade i ren ilska över deras dumhet. Samtidigt skrattade jag, så resten av familjen behövde inte ta det så allvarligt... Men visst tittar de konstigt på mig ibland :)
tisdag 6 oktober 2009
V18 - Fantastiskt!
Fantastiskt är mitt mest använda ord just nu. Allt är fantastiskt i någon form - antingen fantastiskt konstigt eller fantastiskt bra, kul, roligt...
Min kropp är fantastiskt märklig - den gör precis som den själv vill. Alla hormoner har släppts lösa och dansar lambada i mitt huvud, vilket ställer till det på många sätt :).
För någon dag sedan började jag stortjuta utan någon som helst orsak (och vid ett mycket olämpligt tillfälle dessutom) och ibland tycker jag att en situation är så rolig att jag knappt kan sluta skratta, vilket så klart blir fel på det hållet. Skumt...ingenting är på normal nivå längre.
Har just bakat mjuka, sega pepparkakor (som blev SUPERGODA). Detta ryck kom sig av att jag på jobb i helgen kom in i ett rum som jag tyckte doftade svagt av kanel. Då genast föddes den oemotståndliga tanken att jag MÅSTE göra egna pepparkakor.
Synd bara att degen skulle ligga till sig i kylen i en massa timmar innan utbakning, vilket så klart fick till följd att jag gick och knaprade av den hela tiden. Finns det något godare än pepparkaksdeg..?
Jag fortsätter enträget att äta järntabletter och hoppas innerligt att det kommer att höja hb;t mycket till nästa kontroll. Jag kommer att bli sur om värdet inte gått upp minst 15 blodkroppar! Tar Niferex + 20ml superäcklig Blutsaft varje dag och det motsvarar 10ggr rekommenderad dagsdos. Men sedan är det så kinkigt att järnet inte ska tas ihop med kaffe, choklad, kalciumprodukter, kli eller vete.
Grattis - då är det omöjligt för mig att någonsin få ett maximalt upptag. Suck.
Min kropp är fantastiskt märklig - den gör precis som den själv vill. Alla hormoner har släppts lösa och dansar lambada i mitt huvud, vilket ställer till det på många sätt :).
För någon dag sedan började jag stortjuta utan någon som helst orsak (och vid ett mycket olämpligt tillfälle dessutom) och ibland tycker jag att en situation är så rolig att jag knappt kan sluta skratta, vilket så klart blir fel på det hållet. Skumt...ingenting är på normal nivå längre.
Har just bakat mjuka, sega pepparkakor (som blev SUPERGODA). Detta ryck kom sig av att jag på jobb i helgen kom in i ett rum som jag tyckte doftade svagt av kanel. Då genast föddes den oemotståndliga tanken att jag MÅSTE göra egna pepparkakor.
Synd bara att degen skulle ligga till sig i kylen i en massa timmar innan utbakning, vilket så klart fick till följd att jag gick och knaprade av den hela tiden. Finns det något godare än pepparkaksdeg..?
Jag fortsätter enträget att äta järntabletter och hoppas innerligt att det kommer att höja hb;t mycket till nästa kontroll. Jag kommer att bli sur om värdet inte gått upp minst 15 blodkroppar! Tar Niferex + 20ml superäcklig Blutsaft varje dag och det motsvarar 10ggr rekommenderad dagsdos. Men sedan är det så kinkigt att järnet inte ska tas ihop med kaffe, choklad, kalciumprodukter, kli eller vete.
Grattis - då är det omöjligt för mig att någonsin få ett maximalt upptag. Suck.
söndag 27 september 2009
V16
Aj aj, ont i huvudet...
Vaknade idag och kände mig bakis (tekniskt sett är det omöjligt, men en sen läggtid igår är kanske orsaken?). Var ute igår kväll & åt med några kompisar och gick sedan på bio och såg "Flickan som lekte med elden". Mycket bra film, särskilt som jag läst alla böckerna.
Dock är jag ju rätt lättskrämd och vid ett par tillfällen under filmen blev jag rejält överraskad/rädd och spände mig och kasade ner i stolen med raketfart. Normalt sett är det inte mer med det, men nu högg det till i magen och gjorde ONT varje gång! Och det tog hela kvällen innan det onda helt hade släppt. Ligamenten fick nog lite motion om man säger så...
Jag ska ha det i åtanke till mars månad om jag börjar tröttna på att ha en inneboende och vill få igång saker & ting :)
Imorgon går jag in i 5;e månaden (det går snabbt, jag vet...). Faktiskt börjar magen "kännas" mer nu, den tolererar inte att jag sitter och "knycklar ihop" den eller har kläder som sitter åt. Det drar också i den allt som oftast och jag har även haft ont i huvudet flera dagar den här veckan, något som är sällsynt annars. Kanske inte har med det att göra, men vem vet?
Nu är det hög tid för lunch :) - hej svejs!
Vaknade idag och kände mig bakis (tekniskt sett är det omöjligt, men en sen läggtid igår är kanske orsaken?). Var ute igår kväll & åt med några kompisar och gick sedan på bio och såg "Flickan som lekte med elden". Mycket bra film, särskilt som jag läst alla böckerna.
Dock är jag ju rätt lättskrämd och vid ett par tillfällen under filmen blev jag rejält överraskad/rädd och spände mig och kasade ner i stolen med raketfart. Normalt sett är det inte mer med det, men nu högg det till i magen och gjorde ONT varje gång! Och det tog hela kvällen innan det onda helt hade släppt. Ligamenten fick nog lite motion om man säger så...
Jag ska ha det i åtanke till mars månad om jag börjar tröttna på att ha en inneboende och vill få igång saker & ting :)
Imorgon går jag in i 5;e månaden (det går snabbt, jag vet...). Faktiskt börjar magen "kännas" mer nu, den tolererar inte att jag sitter och "knycklar ihop" den eller har kläder som sitter åt. Det drar också i den allt som oftast och jag har även haft ont i huvudet flera dagar den här veckan, något som är sällsynt annars. Kanske inte har med det att göra, men vem vet?
Nu är det hög tid för lunch :) - hej svejs!
måndag 21 september 2009
Massage
Nu har jag just kommit hem från massage. Som vanligt får man med sig några visdomsord på vägen. Denna gången var det att jag måste byta upp mig i bh-storlek...
Det blev högljudd klagan när massören upptäckte att bh;n skar in i fläsket på sidorna av bröstkorgen och även över axlarna. Aja baja, så får det inte se ut.
Så det är väl bara att traska iväg och köpa en större storlek :). Men i övrigt mår min kropp väldigt bra. Inga krämpor att tala om, förutom att jag fick kramp i foten igår kväll när jag låg i soffan och tittade på tv. Hela foten vred sig inåt och jag fick kämpa innan jag kunde få tillbaka den i rätt läge igen. Gjorde skitont och idag är jag öm runt vristen. Stackars mig... :)
Jag är ledig imorgon också, men dagen läggs till rätt stor del i Båstad med hundpromenad och städning av klubben. Träning inplanerad på kvällen och så var den dagen slut!
Tack till alla som skriver kommentarer i bloggen. Kul att läsa såklart och även intressant att se vad ni reagerar på. T ex har jag aldrig fått så många kommentarer varken muntligen eller skriftligen som när jag skrev tidigare om hur mitt humör har förändrats. Jag känner till fullo att jag kan fortsätta ösa svordomar omkring mig utan att skämmas det minsta.
Känns som om många fler skulle vilja ha det så, men inte har något konkret att skylla på. Man kan nämligen skylla MYCKET på graviditet - ja, man kan faktiskt komma undan med det mesta hos kollegor och liknande. Dock kommer man inte undan lika mycket när det gäller sambon. Han är nog den som tycker att jag är minst gravid av alla i just det hänseendet. Han har inte förstått varför jag plötsligt kommer på att vi ska bädda rent kl 01.30 en kväll, bara för att vi (jag) ska kunna njuta riktigt mycket av att gå och lägga mig (visst är doften av nytvättat linne underbar!). För mig är detta självklart, men som sagt, alla tänker inte i samma (gravida) banor som jag.
Nu ska jag nog gå och bädda rent - blev sugen på det liksom...
Det blev högljudd klagan när massören upptäckte att bh;n skar in i fläsket på sidorna av bröstkorgen och även över axlarna. Aja baja, så får det inte se ut.
Så det är väl bara att traska iväg och köpa en större storlek :). Men i övrigt mår min kropp väldigt bra. Inga krämpor att tala om, förutom att jag fick kramp i foten igår kväll när jag låg i soffan och tittade på tv. Hela foten vred sig inåt och jag fick kämpa innan jag kunde få tillbaka den i rätt läge igen. Gjorde skitont och idag är jag öm runt vristen. Stackars mig... :)
Jag är ledig imorgon också, men dagen läggs till rätt stor del i Båstad med hundpromenad och städning av klubben. Träning inplanerad på kvällen och så var den dagen slut!
Tack till alla som skriver kommentarer i bloggen. Kul att läsa såklart och även intressant att se vad ni reagerar på. T ex har jag aldrig fått så många kommentarer varken muntligen eller skriftligen som när jag skrev tidigare om hur mitt humör har förändrats. Jag känner till fullo att jag kan fortsätta ösa svordomar omkring mig utan att skämmas det minsta.
Känns som om många fler skulle vilja ha det så, men inte har något konkret att skylla på. Man kan nämligen skylla MYCKET på graviditet - ja, man kan faktiskt komma undan med det mesta hos kollegor och liknande. Dock kommer man inte undan lika mycket när det gäller sambon. Han är nog den som tycker att jag är minst gravid av alla i just det hänseendet. Han har inte förstått varför jag plötsligt kommer på att vi ska bädda rent kl 01.30 en kväll, bara för att vi (jag) ska kunna njuta riktigt mycket av att gå och lägga mig (visst är doften av nytvättat linne underbar!). För mig är detta självklart, men som sagt, alla tänker inte i samma (gravida) banor som jag.
Nu ska jag nog gå och bädda rent - blev sugen på det liksom...
onsdag 16 september 2009
V15
Idag "firar" vi att jag passerat 100 dagar som gravid! Det är (minst) 179 dagar kvar och det innebär att 36,1% är avklarat. Resterande 63,9% lär nog märkas lite mer än vad det gjort hittills tror jag...
Det har börjat dra lite i magtrakten till och från under dagen. Inte så det är direkt obehagligt, men det märks att livmodern växer. Hade en lugnare period på någon vecka då jag åt mindre, men nu verkar det öka igen. Äter dock inte så fasligt mycket varje gång, men dricker desto mer vatten.
Jag har tappat lite av träningslusten tyvärr. Kanske är det för att jag är så uppenbart sämre i kondition eller flås än t ex min träningskompis Björn. Kan även bero på att träningskortet på F&S gått ut och jag bara har att välja på promenader, balansboll hemma, cykling & simning. Kommer iofs rätt långt med det också, men jag hade gärna tränat lite Skivstångspass också.
Cyklade i söndags med Björn och det gick klart över förväntan. Blev 3,5mil för mig och 6,2 för honom. Klarade att hålla pulsen på en bra och ganska jämn nivå, även om den stack iväg lite efter att jag hoppat av cykeln i backarna...
Hmm, jag som tyckte jag var så duktig och hoppade av/stannade när jag uppnått som högst 160slag/min. Så går den upp ett par slag till fast jag står helt still...Intressant dock att jag registrerade passet som intensitet 15, medan Björn (som körde dubbelt så långt) satte sitt som intensitet 12. Visar på skillnaden i ansträngning...
Jag var rejält trött på kvällen sedan.
Ställde mig ändå och gjorde en ny laddning Karlsbader-gifflar eftersom de råkade ha tagit slut - konstigt - de råkar ta slut hela tiden :)
Fick ett utbrott på ugnen som vägrade lämna ifrån sig långpannan (den hade fastnat med ena kanten uppe, så den satt hårt fast). Det slutade med att jag svor så jag blev svart om munnen samtidigt som jag slet ut långpannan och råkade slita ut ugnen från sitt inbyggda fäste ett par cm. Disco blev rädd och avlägsnade sig snabbt till ett annat rum. Efter några minuter kom J smygande och undrade om jag kanske skulle ta & slänga resten av degen, så jag inte blev på ännu sämre humör, men icke! De j***a gifflarna skulle bli klara och nåde dem om de vågade brännas i ugnen!!
Överlag har jag ett märkt av (säkert har omvärlden också märkt detta!) ett häftigare humör och jag har utvecklat ett mycket målande språk där det finns plats för många svordomar. Skumt, men det känns SÅ mycket bättre att få krydda mina meningar med lite skällsord :)
Andra grav-symptom är väl mest andfåddhet. Jag flämtar som en flodhäst enligt J (med öppen mun och allt) bara jag rör mig lite. Börjar kännas att det är mer blod i kroppen att syresätta.
Nu har jag lärt mig hur man laddar upp bilder, så kanske kommer det flera i framtiden. Här är i alla fall bilden från ultraljudet!
Det har börjat dra lite i magtrakten till och från under dagen. Inte så det är direkt obehagligt, men det märks att livmodern växer. Hade en lugnare period på någon vecka då jag åt mindre, men nu verkar det öka igen. Äter dock inte så fasligt mycket varje gång, men dricker desto mer vatten.
Jag har tappat lite av träningslusten tyvärr. Kanske är det för att jag är så uppenbart sämre i kondition eller flås än t ex min träningskompis Björn. Kan även bero på att träningskortet på F&S gått ut och jag bara har att välja på promenader, balansboll hemma, cykling & simning. Kommer iofs rätt långt med det också, men jag hade gärna tränat lite Skivstångspass också.
Cyklade i söndags med Björn och det gick klart över förväntan. Blev 3,5mil för mig och 6,2 för honom. Klarade att hålla pulsen på en bra och ganska jämn nivå, även om den stack iväg lite efter att jag hoppat av cykeln i backarna...
Hmm, jag som tyckte jag var så duktig och hoppade av/stannade när jag uppnått som högst 160slag/min. Så går den upp ett par slag till fast jag står helt still...Intressant dock att jag registrerade passet som intensitet 15, medan Björn (som körde dubbelt så långt) satte sitt som intensitet 12. Visar på skillnaden i ansträngning...
Jag var rejält trött på kvällen sedan.
Ställde mig ändå och gjorde en ny laddning Karlsbader-gifflar eftersom de råkade ha tagit slut - konstigt - de råkar ta slut hela tiden :)
Fick ett utbrott på ugnen som vägrade lämna ifrån sig långpannan (den hade fastnat med ena kanten uppe, så den satt hårt fast). Det slutade med att jag svor så jag blev svart om munnen samtidigt som jag slet ut långpannan och råkade slita ut ugnen från sitt inbyggda fäste ett par cm. Disco blev rädd och avlägsnade sig snabbt till ett annat rum. Efter några minuter kom J smygande och undrade om jag kanske skulle ta & slänga resten av degen, så jag inte blev på ännu sämre humör, men icke! De j***a gifflarna skulle bli klara och nåde dem om de vågade brännas i ugnen!!
Överlag har jag ett märkt av (säkert har omvärlden också märkt detta!) ett häftigare humör och jag har utvecklat ett mycket målande språk där det finns plats för många svordomar. Skumt, men det känns SÅ mycket bättre att få krydda mina meningar med lite skällsord :)
Andra grav-symptom är väl mest andfåddhet. Jag flämtar som en flodhäst enligt J (med öppen mun och allt) bara jag rör mig lite. Börjar kännas att det är mer blod i kroppen att syresätta.
Nu har jag lärt mig hur man laddar upp bilder, så kanske kommer det flera i framtiden. Här är i alla fall bilden från ultraljudet!
torsdag 3 september 2009
V13
De sista dagarna har varit ganska intensiva! Igår var vi i Hbg och gjorde ultraljud i och med KUB-testet. Var nervös för att h*n skulle ha fått för sig att det inte var någon bra idé att bo hos mig längre, men så var inte fallet. Det viftades med både armar och ben och hjärtat slog med 170 slag/minut. Ultraljudet tog säkert 25 minuter, troligen lite extra tid pga att en läkaraspirant började och fick "leta upp" magsäck, urinblåsa mm på bebben. Men det var ju bra för då fick vi chansen att förstå lite mer av månlandskapet själva :)
Efter att datorn processat infon från mätningen av nackspalten ihop med mitt blodprov fick vi riskbedömningen att vårt barn löper risken 1:5963 för Downs Syndrom och ännu mindre risk när det gäller andra kromosomavvikelser. Jätteskönt att ha sett bebbe och veta att allt såg bra ut! H*n var för övrigt 5cm lång och läkaren flyttade tillbaka mig en dag i graviditeten.
Idag var vi på inskrivning i Ä-holm. Trevlig barnmorska. Blev stucken både här och där innan vi var klara och hon ville ha rätt mycket info kring vår historik & släkten. Tråkigt nog låg mitt blodvärde redan lågt (118), så det var bara till och köra inom apoteket på vägen hem. Lite tidigt enligt min mening, så det é så!
Såklart ville jag lyssna på hjärtat en gång till nu när vi fick chans till det och BM hittade det direkt. Lika kul att höra det idag som att se det igår...
Efter dessa två krävande dagar åkte vi hem och fullkomligt däckade i soffan. Vi var båda helt slut och min trötthet har faktiskt inte gått över än. Det blir sängen om någon timme om det inte går över snart (trots att klockan inte är mer än 19.40).
Har pratat med Anna som vi ska köpa barnvagnen av och jag ska hämta den till helgen eftersom hon gärna såg den försvinna ur sitt garage. Den får väl boa in sig i vårt garage istället...
Godnatt!
Efter att datorn processat infon från mätningen av nackspalten ihop med mitt blodprov fick vi riskbedömningen att vårt barn löper risken 1:5963 för Downs Syndrom och ännu mindre risk när det gäller andra kromosomavvikelser. Jätteskönt att ha sett bebbe och veta att allt såg bra ut! H*n var för övrigt 5cm lång och läkaren flyttade tillbaka mig en dag i graviditeten.
Idag var vi på inskrivning i Ä-holm. Trevlig barnmorska. Blev stucken både här och där innan vi var klara och hon ville ha rätt mycket info kring vår historik & släkten. Tråkigt nog låg mitt blodvärde redan lågt (118), så det var bara till och köra inom apoteket på vägen hem. Lite tidigt enligt min mening, så det é så!
Såklart ville jag lyssna på hjärtat en gång till nu när vi fick chans till det och BM hittade det direkt. Lika kul att höra det idag som att se det igår...
Efter dessa två krävande dagar åkte vi hem och fullkomligt däckade i soffan. Vi var båda helt slut och min trötthet har faktiskt inte gått över än. Det blir sängen om någon timme om det inte går över snart (trots att klockan inte är mer än 19.40).
Har pratat med Anna som vi ska köpa barnvagnen av och jag ska hämta den till helgen eftersom hon gärna såg den försvinna ur sitt garage. Den får väl boa in sig i vårt garage istället...
Godnatt!
söndag 30 augusti 2009
Uppdatering sent i v12
Hej alla!
Ja, det har varit lite klent med skrivandet på sistone. Kanske beror det mest på att det inte finns så mycket att berätta, jag lever mitt liv nästan helt som vanligt. Är fortfarande inte direkt illamående, förutom just innan jag ska äta eller om jag ätit lite för mycket, då kan jag känna mig lite knepig en kort stund.
Jag var på hästutställning med mamma och deras två ponnyer igår, lördag, för att visa upp dem. Hon har lagt så grymt mycket jobb på att få dem i form, så det var kul när de båda fick guld (innebär typ "högsta klass") och den ena blev dessutom klassvinnare. Hon gick vidare på eftermiddagen för att tävla om championatet, men där blev hon utslagen (vinnaren hade högre poäng, så det var inte så konstigt).
Mamma var MYCKET nöjd i alla fall. Tur det, annars hade det väl varit visarens fel att ponnyerna inte blev korrekt bedömda... :))
Var dock väldigt trött när vi kom hem igår kväll och slocknade innan 22. Sov sedan 11 timmar... Har varit fortsatt trött idag också, men hade ju bestämt med tre andra att cykla idag på fm, så det var bara att ge sig iväg. Av olika anledningar avvek sedan alla de andra, så jag cyklade själv till slut. Passade på att köpa med mig nybakta frallor (försök att frakta sådana på en racercykel - inte lätt!) hem till gubben, så att man hade något att locka upp honom ur sängen med...
Nej, nu ska vi till biljardhallen och spela Guitar Hero. Jag skriver igen efter onsdag då det är dags för ultraljud. Spännade!
söndag 16 augusti 2009
Söndag
Jahapp, då var det tydligen ute på jobbet...
Pappa berättade att han blivit gratulerad på jobb (vi jobbar inom samma fabriksområde) av en av mina kompisar (vi umgås inte längre). Hon visste tydligen att jag var gravid! Pappa frågade hur hon kunde veta det och det visade sig att en cykelkompis till mig (som jag endast cyklat med EN ENDA GÅNG i sommar) hade sagt det till henne i förbifarten då de pratat om Bjäre Runt-loppet. Tanken var nämligen att vi två skulle kört loppet ihop idag, men pga av vissa omständigheter så valde jag den kortare sträckan 45km och körde dessutom lite lugnare än annars. Därför visste min cykelkompis. Visserligen hade jag inte lagt munkavle på honom, men vad fasen - hur liten får världen vara egentligen..?
Dessutom jobbar tjejens syster på en annan avdelning på Lindab, så man kan ju räkna ut att ryktet gått fortare än kvickt i fredags...
Av den anledningen körde jag inom jobb idag under loppet (man passerar Grevie) och fikade lite snabbt med min äldsta kollega. Som väntat blev hon inte så speciellt glad när jag berättade - hon sa "Grattis", men log inte ens och visade sedan med fingrarna på tårar på sina kinder. Hon har redan tidigare sagt att "måtte du inte bli med barn innan jag går i pension, då blir det så svårt för mig den sista tiden". Hennes pension infaller i augusti nästa år. Och då har hon inte ens vetat om att vi försökte under våren. Ja, ja skit samma - I couldn't care less...
Blir väl till att berätta för resten av kollegorna i takt med att jag träffar dem när jag börjar jobba igen. Räknar med lite annat bemötande där.
På hemmafronten är allt helt ok. Jag & Disco har varit flitiga och röjt ur hela garaget, vilket var ett rätt stort jobb. Vi har även hunnit med att göra fler kakor (mums) och klippa häcken.
Jörgen kommer hem imorgon, skönt.
Bjäre Runt var kul som vanligt. Jag efteranmälde och startade vid 8.30 och turen tog 1 timme och 56 minuter. Jag hade räknat med 2 timmar, så det var nice att ligga så rätt i tid. Duktigt med kantvind mest hela tiden som drog upp pulsen, men det gick det också.
Pappa berättade att han blivit gratulerad på jobb (vi jobbar inom samma fabriksområde) av en av mina kompisar (vi umgås inte längre). Hon visste tydligen att jag var gravid! Pappa frågade hur hon kunde veta det och det visade sig att en cykelkompis till mig (som jag endast cyklat med EN ENDA GÅNG i sommar) hade sagt det till henne i förbifarten då de pratat om Bjäre Runt-loppet. Tanken var nämligen att vi två skulle kört loppet ihop idag, men pga av vissa omständigheter så valde jag den kortare sträckan 45km och körde dessutom lite lugnare än annars. Därför visste min cykelkompis. Visserligen hade jag inte lagt munkavle på honom, men vad fasen - hur liten får världen vara egentligen..?
Dessutom jobbar tjejens syster på en annan avdelning på Lindab, så man kan ju räkna ut att ryktet gått fortare än kvickt i fredags...
Av den anledningen körde jag inom jobb idag under loppet (man passerar Grevie) och fikade lite snabbt med min äldsta kollega. Som väntat blev hon inte så speciellt glad när jag berättade - hon sa "Grattis", men log inte ens och visade sedan med fingrarna på tårar på sina kinder. Hon har redan tidigare sagt att "måtte du inte bli med barn innan jag går i pension, då blir det så svårt för mig den sista tiden". Hennes pension infaller i augusti nästa år. Och då har hon inte ens vetat om att vi försökte under våren. Ja, ja skit samma - I couldn't care less...
Blir väl till att berätta för resten av kollegorna i takt med att jag träffar dem när jag börjar jobba igen. Räknar med lite annat bemötande där.
På hemmafronten är allt helt ok. Jag & Disco har varit flitiga och röjt ur hela garaget, vilket var ett rätt stort jobb. Vi har även hunnit med att göra fler kakor (mums) och klippa häcken.
Jörgen kommer hem imorgon, skönt.
Bjäre Runt var kul som vanligt. Jag efteranmälde och startade vid 8.30 och turen tog 1 timme och 56 minuter. Jag hade räknat med 2 timmar, så det var nice att ligga så rätt i tid. Duktigt med kantvind mest hela tiden som drog upp pulsen, men det gick det också.
måndag 10 augusti 2009
V10
Vecka 10 har startat och det känns som om tiden går extra fort när man har semester. Läskigt att tänka på att jag snart haft en vecka ledigt redan...
Intresset för mat och bakning har ökat markant och imorgon kommer jag att ge mig på projektet att göra Carlbadergifflar.
Varför göra något enkelt som kanelbullar när man kan riskera att misslyckas radikalt med halvmåneformade gifflar :)
Samtal med en barnmorska ang KUB-test är inbokat imorgon. Ska bli intressant att höra vad detta innebär exakt. Tur att man är så om sig och kring sig som man är, annars hade vi missat chansen till det här testet. Blodprov ska tas i v10 och ultraljud i v11-13 och min inskrivning är i v13. Fattar inte att min bm missade detta, hon frågade ju ändå specifikt hur gammal jag är...
Om den nya bm är trevlig kommer jag nog att be att få byta till henne. Kan ju ta med ett par Carlsbader till mötet (om de blir bra vill säga), så har jag henne kanske lindad runt lillfingret, hehe.
Annars är det fortsatt "spökvecka" utan alltför mycket symptom. Får vara noga med att äta ofta, annars kör det i magen. Lite magknip då & då, men det överlever man ju lätt.
I torsdags var det triathlon vid Västersjön. Varmt och fint väder och Sofie sprang första sträckan åt mig, så tog jag över och körde cykling + simning. Kul och trevligt med grillning efteråt. Vann en fin jacka gjorde jag också.
Söndag bjuder på Bjäre Runt. Tänkte efteranmäla till 45km loppet (förutsatt att det inte är dåligt väder - då skiter jag i det). Får nog cykla ensam, eftersom Björn som jag vanligtvis tränar ihop med både vill köra snabbare och längre. Gör inget...
Har hört ifrån grabbarna i Norge idag - de har tillsammans fått ihop två st fiskar i storleksordning guppies. Tydligen är det alldeles för högt vattenstånd för att fisket ska vara bra. Taskigt läge.
Intresset för mat och bakning har ökat markant och imorgon kommer jag att ge mig på projektet att göra Carlbadergifflar.
Varför göra något enkelt som kanelbullar när man kan riskera att misslyckas radikalt med halvmåneformade gifflar :)
Samtal med en barnmorska ang KUB-test är inbokat imorgon. Ska bli intressant att höra vad detta innebär exakt. Tur att man är så om sig och kring sig som man är, annars hade vi missat chansen till det här testet. Blodprov ska tas i v10 och ultraljud i v11-13 och min inskrivning är i v13. Fattar inte att min bm missade detta, hon frågade ju ändå specifikt hur gammal jag är...
Om den nya bm är trevlig kommer jag nog att be att få byta till henne. Kan ju ta med ett par Carlsbader till mötet (om de blir bra vill säga), så har jag henne kanske lindad runt lillfingret, hehe.
Annars är det fortsatt "spökvecka" utan alltför mycket symptom. Får vara noga med att äta ofta, annars kör det i magen. Lite magknip då & då, men det överlever man ju lätt.
I torsdags var det triathlon vid Västersjön. Varmt och fint väder och Sofie sprang första sträckan åt mig, så tog jag över och körde cykling + simning. Kul och trevligt med grillning efteråt. Vann en fin jacka gjorde jag också.
Söndag bjuder på Bjäre Runt. Tänkte efteranmäla till 45km loppet (förutsatt att det inte är dåligt väder - då skiter jag i det). Får nog cykla ensam, eftersom Björn som jag vanligtvis tränar ihop med både vill köra snabbare och längre. Gör inget...
Har hört ifrån grabbarna i Norge idag - de har tillsammans fått ihop två st fiskar i storleksordning guppies. Tydligen är det alldeles för högt vattenstånd för att fisket ska vara bra. Taskigt läge.
måndag 3 augusti 2009
V9
Hallå i regnet!
Här i Paradiset är det skyfall mest hela tiden, men det funkar ju det också...
Jag jobbar bara en dag till innan semestern så det känns nästan som om ledigheten redan börjat:). Annars rullar allt på som vanligt - de där "spökveckorna" man förväntas uppleva efter v12 verkar redan ha infallit, för förra veckan märktes inget speciellt alls med det lilla livet.
Det här händer med vår "bulle" den här veckan:
"Nu är du åtta veckor gången (eller gravid i nionde veckan, om du föredrar att räkna så). Om du kunde se din bebis nu, skulle du kunna se att den har små fingrar och tår, att ögonlocken nästan täcker ögonen och att den lilla svansen embryot har i början är nästan helt försvunnen. Det är fortfarande för tidigt att se bebisens kön på ultraljud, eftersom könsorganen inte syns riktigt ännu, men man kan ju alltid gissa. Många mammor 'känner på sig' om det är en flicka eller en pojke — och det är ju åtminstone 50% chans att det stämmer. Du kanske redan är inskriven på MVC och isåfall har barnmorskan eventuellt redan gett dig en tid för ultraljudsundersökning (normalt mellan vecka 16 och vecka 20)."
Här i Paradiset är det skyfall mest hela tiden, men det funkar ju det också...
Jag jobbar bara en dag till innan semestern så det känns nästan som om ledigheten redan börjat:). Annars rullar allt på som vanligt - de där "spökveckorna" man förväntas uppleva efter v12 verkar redan ha infallit, för förra veckan märktes inget speciellt alls med det lilla livet.
Det här händer med vår "bulle" den här veckan:
"Nu är du åtta veckor gången (eller gravid i nionde veckan, om du föredrar att räkna så). Om du kunde se din bebis nu, skulle du kunna se att den har små fingrar och tår, att ögonlocken nästan täcker ögonen och att den lilla svansen embryot har i början är nästan helt försvunnen. Det är fortfarande för tidigt att se bebisens kön på ultraljud, eftersom könsorganen inte syns riktigt ännu, men man kan ju alltid gissa. Många mammor 'känner på sig' om det är en flicka eller en pojke — och det är ju åtminstone 50% chans att det stämmer. Du kanske redan är inskriven på MVC och isåfall har barnmorskan eventuellt redan gett dig en tid för ultraljudsundersökning (normalt mellan vecka 16 och vecka 20)."
söndag 26 juli 2009
"Bulle i ugnen"
Dags att dra igång bloggen i Paradiset!
Vi sitter här och försöker fortfarande fatta att vi kan bli föräldrar om några månader. Känns rätt overkligt faktiskt, även om jag var på ultraljud i torsdags och såg pulsationer i det lilla knytet. Tur att jag fick med mig en bild, annars kunde man ju tro att jag drömt det :)
På bilden (läs månlandskapet) syns bara en massa grått och i mitten en svart rund cirkel. I ena hörnet av cirkeln är det en liten, liten punkt och det är vårt knyte.
Har klarat mig undan det mesta av illamåendet än så länge och tänkte väl försöka lura det ett tag till. Magen är annars redan rätt svullen på kvällarna. Konstant hungrig och kissnödig hör väl också till, antar jag.
Vi sitter här och försöker fortfarande fatta att vi kan bli föräldrar om några månader. Känns rätt overkligt faktiskt, även om jag var på ultraljud i torsdags och såg pulsationer i det lilla knytet. Tur att jag fick med mig en bild, annars kunde man ju tro att jag drömt det :)
På bilden (läs månlandskapet) syns bara en massa grått och i mitten en svart rund cirkel. I ena hörnet av cirkeln är det en liten, liten punkt och det är vårt knyte.
Har klarat mig undan det mesta av illamåendet än så länge och tänkte väl försöka lura det ett tag till. Magen är annars redan rätt svullen på kvällarna. Konstant hungrig och kissnödig hör väl också till, antar jag.
onsdag 27 maj 2009
tobbe 19 år idag, men tobbe är det inte dags att flytta hemifrån snart?
en rosa t-shirt blev det från quicsilver, snygg som fan vill ha en själj men tyvär,
en liten parantes bara tjejer är inte tekniska detta är ett faktum alltå inte min åsikt nja lite kanske. nu är det fotboll på tvn och jag jobbar KANN DET BLI VÄRRE tittar hellre på när färg torkar. tja varför inte ska nog måla en vägg nu. det ska bli mysigt att sitta o titta på den
det är fest i emmas ansikte alla är välkomna.....(fråga inte vad det betyder)
en rosa t-shirt blev det från quicsilver, snygg som fan vill ha en själj men tyvär,
en liten parantes bara tjejer är inte tekniska detta är ett faktum alltå inte min åsikt nja lite kanske. nu är det fotboll på tvn och jag jobbar KANN DET BLI VÄRRE tittar hellre på när färg torkar. tja varför inte ska nog måla en vägg nu. det ska bli mysigt att sitta o titta på den
det är fest i emmas ansikte alla är välkomna.....(fråga inte vad det betyder)
tisdag 26 maj 2009
Hej Kära bloggläsare jag ber redan nu om överseende med min stavning, jag är dock i gott sällskap av självaste kungen. Tror att mitt första inlägg ska handla om dysleksi, jag har en ganska stor släng av denna enormt irriterande åkomma den har satt mig i många konstiga situationer där jag tvingats att formulera mig på dem mest konstiga sätt, allt för att hitta ord jag vet hur man stavar till. Ibland har jag låtsats att skriva för att sedan be om hjälp med att hitta rätt stavning, jag glömmer tex en bokstav här o där kastar om dom, hä följer et typisk mening skriven av mig -hje alla glda koipsar hur mar ni ideg- (hej alla glada kompisar hur mår ni idag). En annan sak är dessa rackare ,.?! dessa små fjantige tecken borde slopas från vårt alfabet, hur irriterande som helst.
mvh Jazzy
mvh Jazzy
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)