V16

Aj aj, ont i huvudet...
Vaknade idag och kände mig bakis (tekniskt sett är det omöjligt, men en sen läggtid igår är kanske orsaken?). Var ute igår kväll & åt med några kompisar och gick sedan på bio och såg "Flickan som lekte med elden". Mycket bra film, särskilt som jag läst alla böckerna.
Dock är jag ju rätt lättskrämd och vid ett par tillfällen under filmen blev jag rejält överraskad/rädd och spände mig och kasade ner i stolen med raketfart. Normalt sett är det inte mer med det, men nu högg det till i magen och gjorde ONT varje gång! Och det tog hela kvällen innan det onda helt hade släppt. Ligamenten fick nog lite motion om man säger så...
Jag ska ha det i åtanke till mars månad om jag börjar tröttna på att ha en inneboende och vill få igång saker & ting :)

Imorgon går jag in i 5;e månaden (det går snabbt, jag vet...). Faktiskt börjar magen "kännas" mer nu, den tolererar inte att jag sitter och "knycklar ihop" den eller har kläder som sitter åt. Det drar också i den allt som oftast och jag har även haft ont i huvudet flera dagar den här veckan, något som är sällsynt annars. Kanske inte har med det att göra, men vem vet?

Nu är det hög tid för lunch :) - hej svejs!

Massage

Nu har jag just kommit hem från massage. Som vanligt får man med sig några visdomsord på vägen. Denna gången var det att jag måste byta upp mig i bh-storlek...
Det blev högljudd klagan när massören upptäckte att bh;n skar in i fläsket på sidorna av bröstkorgen och även över axlarna. Aja baja, så får det inte se ut.
Så det är väl bara att traska iväg och köpa en större storlek :). Men i övrigt mår min kropp väldigt bra. Inga krämpor att tala om, förutom att jag fick kramp i foten igår kväll när jag låg i soffan och tittade på tv. Hela foten vred sig inåt och jag fick kämpa innan jag kunde få tillbaka den i rätt läge igen. Gjorde skitont och idag är jag öm runt vristen. Stackars mig... :)

Jag är ledig imorgon också, men dagen läggs till rätt stor del i Båstad med hundpromenad och städning av klubben. Träning inplanerad på kvällen och så var den dagen slut!

Tack till alla som skriver kommentarer i bloggen. Kul att läsa såklart och även intressant att se vad ni reagerar på. T ex har jag aldrig fått så många kommentarer varken muntligen eller skriftligen som när jag skrev tidigare om hur mitt humör har förändrats. Jag känner till fullo att jag kan fortsätta ösa svordomar omkring mig utan att skämmas det minsta.

Känns som om många fler skulle vilja ha det så, men inte har något konkret att skylla på. Man kan nämligen skylla MYCKET på graviditet - ja, man kan faktiskt komma undan med det mesta hos kollegor och liknande. Dock kommer man inte undan lika mycket när det gäller sambon. Han är nog den som tycker att jag är minst gravid av alla i just det hänseendet. Han har inte förstått varför jag plötsligt kommer på att vi ska bädda rent kl 01.30 en kväll, bara för att vi (jag) ska kunna njuta riktigt mycket av att gå och lägga mig (visst är doften av nytvättat linne underbar!). För mig är detta självklart, men som sagt, alla tänker inte i samma (gravida) banor som jag.

Nu ska jag nog gå och bädda rent - blev sugen på det liksom...

V15

Idag "firar" vi att jag passerat 100 dagar som gravid! Det är (minst) 179 dagar kvar och det innebär att 36,1% är avklarat. Resterande 63,9% lär nog märkas lite mer än vad det gjort hittills tror jag...

Det har börjat dra lite i magtrakten till och från under dagen. Inte så det är direkt obehagligt, men det märks att livmodern växer. Hade en lugnare period på någon vecka då jag åt mindre, men nu verkar det öka igen. Äter dock inte så fasligt mycket varje gång, men dricker desto mer vatten.

Jag har tappat lite av träningslusten tyvärr. Kanske är det för att jag är så uppenbart sämre i kondition eller flås än t ex min träningskompis Björn. Kan även bero på att träningskortet på F&S gått ut och jag bara har att välja på promenader, balansboll hemma, cykling & simning. Kommer iofs rätt långt med det också, men jag hade gärna tränat lite Skivstångspass också.

Cyklade i söndags med Björn och det gick klart över förväntan. Blev 3,5mil för mig och 6,2 för honom. Klarade att hålla pulsen på en bra och ganska jämn nivå, även om den stack iväg lite efter att jag hoppat av cykeln i backarna...
Hmm, jag som tyckte jag var så duktig och hoppade av/stannade när jag uppnått som högst 160slag/min. Så går den upp ett par slag till fast jag står helt still...Intressant dock att jag registrerade passet som intensitet 15, medan Björn (som körde dubbelt så långt) satte sitt som intensitet 12. Visar på skillnaden i ansträngning...

Jag var rejält trött på kvällen sedan.

Ställde mig ändå och gjorde en ny laddning Karlsbader-gifflar eftersom de råkade ha tagit slut - konstigt - de råkar ta slut hela tiden :)
Fick ett utbrott på ugnen som vägrade lämna ifrån sig långpannan (den hade fastnat med ena kanten uppe, så den satt hårt fast). Det slutade med att jag svor så jag blev svart om munnen samtidigt som jag slet ut långpannan och råkade slita ut ugnen från sitt inbyggda fäste ett par cm. Disco blev rädd och avlägsnade sig snabbt till ett annat rum. Efter några minuter kom J smygande och undrade om jag kanske skulle ta & slänga resten av degen, så jag inte blev på ännu sämre humör, men icke! De j***a gifflarna skulle bli klara och nåde dem om de vågade brännas i ugnen!!
Överlag har jag ett märkt av (säkert har omvärlden också märkt detta!) ett häftigare humör och jag har utvecklat ett mycket målande språk där det finns plats för många svordomar. Skumt, men det känns SÅ mycket bättre att få krydda mina meningar med lite skällsord :)

Andra grav-symptom är väl mest andfåddhet. Jag flämtar som en flodhäst enligt J (med öppen mun och allt) bara jag rör mig lite. Börjar kännas att det är mer blod i kroppen att syresätta.


Nu har jag lärt mig hur man laddar upp bilder, så kanske kommer det flera i framtiden. Här är i alla fall bilden från ultraljudet!

V13

De sista dagarna har varit ganska intensiva! Igår var vi i Hbg och gjorde ultraljud i och med KUB-testet. Var nervös för att h*n skulle ha fått för sig att det inte var någon bra idé att bo hos mig längre, men så var inte fallet. Det viftades med både armar och ben och hjärtat slog med 170 slag/minut. Ultraljudet tog säkert 25 minuter, troligen lite extra tid pga att en läkaraspirant började och fick "leta upp" magsäck, urinblåsa mm på bebben. Men det var ju bra för då fick vi chansen att förstå lite mer av månlandskapet själva :)
Efter att datorn processat infon från mätningen av nackspalten ihop med mitt blodprov fick vi riskbedömningen att vårt barn löper risken 1:5963 för Downs Syndrom och ännu mindre risk när det gäller andra kromosomavvikelser. Jätteskönt att ha sett bebbe och veta att allt såg bra ut! H*n var för övrigt 5cm lång och läkaren flyttade tillbaka mig en dag i graviditeten.

Idag var vi på inskrivning i Ä-holm. Trevlig barnmorska. Blev stucken både här och där innan vi var klara och hon ville ha rätt mycket info kring vår historik & släkten. Tråkigt nog låg mitt blodvärde redan lågt (118), så det var bara till och köra inom apoteket på vägen hem. Lite tidigt enligt min mening, så det é så!
Såklart ville jag lyssna på hjärtat en gång till nu när vi fick chans till det och BM hittade det direkt. Lika kul att höra det idag som att se det igår...

Efter dessa två krävande dagar åkte vi hem och fullkomligt däckade i soffan. Vi var båda helt slut och min trötthet har faktiskt inte gått över än. Det blir sängen om någon timme om det inte går över snart (trots att klockan inte är mer än 19.40).

Har pratat med Anna som vi ska köpa barnvagnen av och jag ska hämta den till helgen eftersom hon gärna såg den försvinna ur sitt garage. Den får väl boa in sig i vårt garage istället...

Godnatt!